Mina två prao-veckor har jag tillbringat på Gattostretto, en italiensk restaurang som ligger vid Kattesund. Jag fick reda på att Gattostretto är italienska och betyder smal katt, det kan även betyda Kattesund. Ett väldigt fyndigt namn på restaurangen, eller vad säger ni? Min prao var vädligt rolig eftersom jag har fått prova på att från att servera till att laga pasta på italienskt vis.
På morgnarna när det inte fanns så mycket att göra fick jag ägna mig åt de lite mer trista sysslorna som att hacka grönsaker och städa ute i restaurangen. Under luncherna när det var som mest folk var min uppgift att servera och se till så att det såg fräscht ut ute i restaurangen. På eftermiddagarna fick jag torka bord, baka och servera kaffe. Jag kom bra överens med de som jobbade där och vi hade roligt tillsammans, det gjorde att dagarna inte kändes så långa.
De viktigaste förmågorna på denna arbetsplats var den språkliga förmågan och den praktisk/estetiska förmågan.
Att den språkliga förmågan var så viktig berodde på att man hela tiden skulle anpassa sig efter kundens önskemål. Det var viktigt att tänka på att man skulle vara trevlig mot kunder såsom medarbetare hela tiden, även fast det var mycket att göra och man kände sig en gnutta stressad. Att vara trevlig mot andra, leder till att de är trevliga tillbaka vilket gör att arbetet blir mycket roligare. Att man förstod de instruktionerna man fick av personalen var också viktigt, så att det inte blev några enkla missförstånd.
Den praktisk/estetiska förmågan är också viktig på en restaurand. Att kunna förstå att utseendet på maten och restaurangen lockar till sig kunderna. Ett exempel på detta var när vi skulle förbereda sallader... Då använde vi oss av grönsaker i många olika färger som, rött, grönt och gult. Då ser salladen mer livlig ut och lockar till sig kunder. Att man hela tiden tänkte på att restaurangen skulle se fräsch ut var väldigt viktigt. För vem vill sätta sig och luncha på ett sunkig och snuskig restaurang?! Inte jag iallafall...
Sofie AO
På morgnarna när det inte fanns så mycket att göra fick jag ägna mig åt de lite mer trista sysslorna som att hacka grönsaker och städa ute i restaurangen. Under luncherna när det var som mest folk var min uppgift att servera och se till så att det såg fräscht ut ute i restaurangen. På eftermiddagarna fick jag torka bord, baka och servera kaffe. Jag kom bra överens med de som jobbade där och vi hade roligt tillsammans, det gjorde att dagarna inte kändes så långa.
De viktigaste förmågorna på denna arbetsplats var den språkliga förmågan och den praktisk/estetiska förmågan.
Att den språkliga förmågan var så viktig berodde på att man hela tiden skulle anpassa sig efter kundens önskemål. Det var viktigt att tänka på att man skulle vara trevlig mot kunder såsom medarbetare hela tiden, även fast det var mycket att göra och man kände sig en gnutta stressad. Att vara trevlig mot andra, leder till att de är trevliga tillbaka vilket gör att arbetet blir mycket roligare. Att man förstod de instruktionerna man fick av personalen var också viktigt, så att det inte blev några enkla missförstånd.
Den praktisk/estetiska förmågan är också viktig på en restaurand. Att kunna förstå att utseendet på maten och restaurangen lockar till sig kunderna. Ett exempel på detta var när vi skulle förbereda sallader... Då använde vi oss av grönsaker i många olika färger som, rött, grönt och gult. Då ser salladen mer livlig ut och lockar till sig kunder. Att man hela tiden tänkte på att restaurangen skulle se fräsch ut var väldigt viktigt. För vem vill sätta sig och luncha på ett sunkig och snuskig restaurang?! Inte jag iallafall...
Sofie AO
1 kommentar:
Bra skrivet =) Men trivdes du verkligen så bra? Personalen verkade ju ganska otrevlig tycker jag HAHA ;D
Skicka en kommentar